Livet i dagarna.

Jag är förvirrad och har börjat fixa konton till konsthögskolor för ansökningar. En del av mig säger: amen helvette va jag äger, klart jag kommer in. Den andra säger(som min gamla lärare sa): Tro inte för mycket om dig själv, du är inte där än.

Outar mig på  internetz istället. Nu ska jag bara komma på varför jag ska berättiga min existens på en konsthögskola. Jag vill skriva KUKUKUKUKUK FÖR JAG INTE FATTAR HUR JAG SKA ÖVERLEVA ANNARS. Med det sagt så är det en himla tur att jag inte ska söka journalisthögskolan på alla sätt och vis.

Jamen, gullejag. Nu ska jag ta mig plats och skrika mer än någonsin och tro på mig själv som att det inte finns någon morgondag. Puss.